...är när man inser att den man lever med verkligen finns där i med- OCH motgång.
Hur ska man annars tolka det när jag väcker honom mitt i natten med min hosta, och han går upp och fixar ångbad, klappar på mig och frågar om jag behöver något?! Tre timmar senare ringer hans klocka och han går upp till jobbet.
Jag har inte behövt laga mat på flera dagar, och jag får hur många kramar jag vill.
Ni fattar...
Men nej, jag gillar fortfarande inte att vara sjuk.
Visst är det skönt att vara hemma från jobbet ett par dagar, men vad kostar det?!
Visst är det skönt att vila, men jag vet att det blir massor att göra när jag kommer tillbaka. Jag har bestämt att det blir imorgon. Eleverna ska redovisa eller jobba i grupp på samtliga lektioner, så det ska nog gå bra. För att slippa stressa ihjäl mig kommer jag att jobba med rättning i helgen.
Och visst är det skönt att bli ompysslad, men jag är så rastlös av att vara orkeslös. Bra träning, jovisst, men nu får det vara bra!
Dags för någon typ av stimulans... sticka lite kanske...
Eller maila cateringfirman om bröllopet!
Haha! Känner igen mig precis! :)
SvaraRaderaFick höra idag när jag berättade om hur finkänslig och omhändertagande Martin är emot mig att "he really is in contact with his feminine side!". Har aldrig tänkt på det som att han är "feminim", utan snäll. Men på ett sätt, i en vinkel, så stämmer det visserligen! ;)